>Och så kom nattskräcken…

>

Haha, ibland kan man ju inte annat än att skratta åt det här med Tuvas sömn. Har googlat lite på "nattskräck" och visst verkar det som att små barn kan ha det också.

Tuva skriker och gråter, men är liksom inte riktigt vaken. Första natten trodde vi att hon hade ont, men samtidigt så skriker hon inte på det viset (efter allt hennes magonda så vet jag hur hon låter när hon har ont) utan låter mer jätte ledsen och så kommer det i omgångar ett par (vid ca 22-23-tiden) timmar efter att hon lagt sig att sova. Hon liksom slumrar till och sen blir hon otröstlig igen. Sen när jag tände lampan för att se vad som var felet så märkte jag att hon ju sov och inte var direkt lättväckt heller trots att hon skrek.

Så när jag väckte henne så såg hon förvirrad ut, varför väckte jag henne mitt i natten liksom? Och så var hon jätte trött, men läste lite saga och sen la hon sig till rätta i våran säng och slocknade och så var det slut med nattskräcken för den natten.

Då tänkte jag att hon hade mardrömmar, och man vet ju hur det kan vara när man drömmer riktigt mycket att så fort man somnar in igen så fortsätter man på drömmen. Men nattskräck verkar ju inte vara drömmar…

Men, men, nu vet vi vad vi ska göra och hon är ju trots allt ganska gosig och mysig när vi väckt henne så det gör ju inte så mycket. Man blir ju ganska mycket lugnare när man vet vad det är också.

Nemas problemas!

Här kommer lite info om nattskräck som jag hittade nyss:

Från Wikipedia (Men det lät ju avancerat, så illa är det ju inte)

Från sjukvårdsupplysningen (Fast så allvarligt som de beskriver där, är det ju inte heller. Det är ju bara det att hon gråter och skriker, lite hysteriskt viserligen, i perioder)

Lite mer info

Men, som sagt så är det inte alls så allvarligt som de skriver där. Nu har jag iallafall fått lite mer tips, och det är inte alls farligt för barnet. Det kanske bara kommit nu för att hon vart sjuk och sovit så dåligt i en vecka. Det kan visst komma av sömnbrist.

Tuva och hennes sömn alltså. Vad gör man? Skrattar eller gråter? Jag föredrar nog att skratta, men det kan nog bero på att Tuva fick sova med sin pappa inatt och jag sov heeeeela sköna natten ostört på soffan. Pigg som en mört! Hehe.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *