Känner mig lite stolt över att jag tog mig i väg på mitt vanliga pulspass på Friskis idag trots att jag är rätt stel och lite slut i kroppen efter de där 1,83 milen rullskidor igår.
Men det känns så himla kul att komma igång, och jag är verkligen pepp nu! Och mycket av den peppen tror jag kommer av att jag vill bli bättre på något (rullskidor och i vinter skidor, sen kanske eventuellt löpning i vår. ;-) ), och det är där jag kan hitta min motivation till att träna mer.
Att ”bara” träna för att bli snygg är verkligen inte en motivation för mig. Lite av felet där är väl att jag har turen att ha ett ganska bra utgångsläge ändå, oavsett om jag tränar eller inte så blir jag som värst lite smalfet och svag. (Och trött, irriterrad, dåligt självförtroende och yrslig av mitt låga blodtryck…)
Nej jag behöver något att träna för! Så jag är så glad att jag kommit igång med skidor och rullskidor, och att jag fick en spark i baken i våras gällande löpningen (det var först då jag insåg hur dålig form jag egentligen hade, trots att jag åkt en hel del skidor under vintern).
Ungefär så här ligger min motivation för att ta mig i väg och träna:
40% för att det är kul*
55% för att bli bättre på något.
5% för att att få en snygg kropp.
*Men ibland (ofta kvällstid…) så lockar ju bekvämt mer än att det är något som är kul… Och då måste man ju tvinga iväg sig för att man vill bli bättre. Det är ju kul när man väl är där!
En motivation till att åka och träna är ju också att man lämnar två trötta barn och ett hem i lite halvkaos och man kommer hem till ett lugnt, undanplockat hem och två älsklingar som sover sött i sina sängar och en tredje som sitter och spelar ”world of tanks” ;-)
Ärsch vilket svammel. Jag skyller på att jag var uppe med Isak vid 05 så jag är rätt trött nu vid 22.02 som min klocka visar på.
Hörs imorgon!