>Jag = en mes-mamma?!

>

Gud, undrar hur många gånger det hänt att jag gått in för att titta till Tuva och hjärtat stannat för att jag trott att hon dött. Säkert tusen. Eller nej inte tusen, för det är alla gånger hon sovit bra och det är INTE tusen. Snarare kanske två. Haha!

Skämt å sido, det är ju inte så värst kul. När hon var liten så kunde hon böka filten över ansiktet så när jag tittade ner i vagnen så låg hon helt stilla under filten och jag tänkte bara "shit, när jag lyfter på den här så ligger hon alldeles livlös under" och nu för tiden så kan hon verkligen sova jätte tungt. Jag tittade nyss till henne eftersom jag inte hört något från henne sen jag la henne vid 19.30 och det hör verkligen till ovanligheterna att hon sover så länge nu för tiden. Så när jag tittar in till henne så ligger hon helt utslagen i sin säng med vidöppen mun och först så hör jag inga andetag. Gahhhhh!

Men hon levde ju så klart. Efter en halv sekund eller något så hör jag ett litet andetag.

Jag är en liten orolig mes jag. Det kunde man ju inte tro.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *