I onåd

Jäkla Aslan, tror ni inte att han var in och väckte Tuva igen imorse? Precis samma tid också. 05.30. Förbannade katt! Men då åkte han ut, och Tuva somnade helt otroligt om! Så idag fick vi sova 2 timmar till, nämligen till 07.30 då Tuva slog upp sina blå för andra gånger. Härligt!

Den förbannade katten.

Jag har dessutom sovit gott (hur töntigt är det inte att jag har svårt att sova när Simon är borta???) så idag är vi pigga och glada!

På schemat står en tripp till stan för att träffa Annelie (som också väntar på en bebis till hösten, så kul!) och ta en glass vid ån. Kanske hinner vi med någon liten tur förbi en affär också… :-)

Sen kommer ju pappan i huset hem på eftermiddagen också, som vi längtat. Tuva frågar hela tiden när pappa kommer hem och säger med ledsen röst ”Vi är alldeles ensamma hemma…”. Inte lätt för pappan att åka bort nu med en så pappig tjej hemma. ♥ Mamman hänger hon ju med allt som oftast så hon är ju inte lika viktig. ;-)