Tillbaka på berget

Nu är vi hemma igen och vi har som vanligt haft en super helg uppe i Söderbärke. Massa god mat och som vanligt blir vi bortskämda med att få allt fixat och massa hjälp med barnen. Lovely.

Men Isak har haft lite små spel, inte velat äta och vart allmänt orolig (men inte när jag inte är med tydligen, då är han så snäll så. Känner väl att han klagar bäst till mamman eller nåt. ;-) ) så då får ju jag lite små spel också. Hönsmamma var ordet ja.

Tuva älskar att vara hos sin farmor och farfar och man märker hur glad och uppspelt hon är hela tiden. Bland det bästa är när hon får följa med faster Sara till stallet och hjälpa till med faster Saras häst Ida. Hur varm blir man inte i hjärtat när man ser sitt barn vara så glad över att få göra något?

Man anar lite hur det lyser i ögonen på ungen va?

Tänk att hon vågar rida på stooooora Ida! Min modiga tjej. :-) Men frågan är nu bara HUR ska vi avstyra hennes tankar om en EGEN häst?! Hon tror att hon ska få en (eller flera…) när hon fyller 6 år för då är hon stor nog.

Jag har inget emot hästar och har ju ridit själv förr (till och med gått på voltige!) men jag är inte så himla sugen på att ha en häst i familjen. Och ja, mamma, jag kommer ihåg när jag grinade över att jag ville ha en häst jag med. :-P