>Skrämmande men lite kul också

Visst blir det lite pirr i magen när man ser att besökarna ökar, men samtidigt så är det ju lite skrämmande också. Tänk vad utlämnande det är att blogga så som jag gör egentligen. Och vad tror folk om mig som aldrig träffat mig utan bara läst min blogg..? Eller ännu värre folk som vet vem jag är, men inte känner mig?

Sitter det pedofiler runt om i världen och tittar på bilderna jag lagt upp på Tuva? Har bilder och sånt jag lagt upp här hamnat "i fel händer?". Hemska tanke. Så den tänker vi inge mer.

Jaja, men jag ser ju att min besöks-statistik ökat och imorse var jag ju faktiskt med på topp 100. Och det är ju som sagt med lite delade känslor…

Men det löser sig nog aoutomatiskt, sist jag var med på topplistan (vad jag vet) så trodde Metrobloggen att jag fuskade med statistiken och tog bort mig från alla topplistor i ett par veckor. Nice… Or not.

Jag har ju inga som helst mål med mitt bloggande, det är enbart för att det är skoj.

Nej, lunch var det visst. Och då skulle man ju äta också.