Jag mår bättre! YEYEYEY!

Idag går jag in i v16 (den där gravidwidgeten är en dag seg…) och NU mår jag äntligen bättre!

Det var precis innan påskhelgen det vände och sen innan då så har jag iallafall inte haft minsta dödslängtan* även om jag vart trött och så. Igår var jag uppe till 23-snåret (!!!) då jag hade två småsyrror på besök som ville se championsleaguesemifinal och jag orkade det. YEY!

Illamåendet har också vart bättre, med ett par bakslag viserligen, men de där attackerna när spyan är upp och vänder i halsen har minskat. Wiho! Idag vågar jag nästan påstå att jag snudd på vart illamåendefri. Snudd på iallafall.

Min jäkla gravidhormon hud har blivit mycket bättre också, och nu har den återhämtat sig rätt bra från senaste attacken. Kan viserligen bero på solmängden som jag fick i helgen men ändå, det ser lovande ut.

Därför är jag nu övertygad om att det blir en pojke också. Utslagen blir (FÖRHOPPNINGSVIS) inte lika mycket som när jag väntade Tuva och eftersom jag vart så illamående (minns inte att jag mådde särskilt illa med Tuva). Men vi får väl se den 23:e maj vad det blir. :-)

Det enda jag är rädd för nu när alla symtom börjar gå tillbaka (förutom magen då, den går inte tillbaka… Haha!) är ju att bebisen dött (men då får man ju liksom ta för givet att man skulle märka det iform av ett tex missfall… Eller?) och det är därför jag mår bättre. Men de tankarna ska jag släppa hade jag tänkt. Så där ja, nu är de borta. Typ.

Nej, det blir kort lunch för mig idag och jag ska ju hinna äta också.

So long!

*När man är så trött att man bara vill lägga sig ner och dö, att gå och lägga sig är på tok för jobbigt och då måste man ju VAKNA också. Inte för att jag inte vill leva mitt liv… Men ja, ni förstår kanske?