>En liten party-reflektion

>

Om man kan säga så? Jaja.

En sak jag tänkt på att förut när man festade på som en tok varje helg så kände man sig inte riktigt nöjd. Visst man hade ju as kul, men till slut så blev det liksom lite samma visa, samma folk, samma sak hela tiden. Och vi var ju riktiga partyprissar! Varje helg, hela året, flera år. Ungefär. Det kanske låter som att jag kanske hade ett problem (), men så var det ju inte. Jag spelade ju ändå fotboll i div 3 och jobbade heltid med ett kul och stimulerande jobb, det var bara det att man inte hade nå bättre för sig på helgen och när man slitit hela veckan + spelat match så kändes det ju som att man ville ut, träffa folk och leva loppan lite.

Men nu så går jag ut ungefär en gång i månaden, slår klackarna i taket och har hur kul som helst och sen känner jag mig nöjd.

Är det vad som kallas att växa upp kanske? Haha! Att jag vart gravid och har en liten Tuva nu är ju så klart största anledningen till att man har lite andra prioriteringar och tycker att sömn är viktigt men det var inte riktigt det jag menade utan själva grejen att jag faktiskt är nöjd.

Vet inte riktigt vad jag ville få fram av det här inlägget, men det var nog det att det känns bra att jag är nöjd. Eller nått sånt…

Snurri snurr panna.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *