Jag drömmer fortfarande mardrömmar om alla djur jag haft i mitt liv (möss, katter, hamstrar, kaniner och fiskar) och alla drömmar går ut på samma sak, att jag glömt bort djuret, jag vet inte hur länge, och jag får sån ångest när jag ska gå och kika till buren… Ligger djuret dött där inne? Har jag glömt bort att ge den mat så länge att det svultit ihjäl? Eller törstat ihjäl?
Ångest, ångest, ångest, stackars lilla djur! Jag vågar inte kika i buren om min älskade lilla kanin/hamster/mus ligger däri alldeles stendöd på grund av min vanvård!
Så, nu kan vi ställa en till kanin till min lilla mardrömssamling.
Stackars lilla Mimmi! Får du inte heller mat och vatten i mina drömmar?
Men knasigt att jag drömmer så här tycker jag. När jag var liten så drömde jag om att bli veterinär och åh så jag pysslade med mina djur. (nja, ok, jag vet väl att det hände att pappa fick tjata en del innan man bytte rent i burar osv… ) Och jag tycker nog att jag tar rätt bra hand om djuren jag har nu.
Inte konstigt att Tuva drömmer så mycket mardrömmar. Hon har ju verkligen att brås på. Utöver mardrömmarna om misskötta djur så är ju andra favoriter att bli jagad av björnar/vargar/älgar (livsfarliga! En åt upp en sabeltandad tiger en gång!)/demoner.
Jomensåatte…
– Posted using BlogPress from my iPhone