Varför kan man inte bara vara snäll?

Varför ska det ibland vara en sån utmaning att vara förälder? Varför ska man behöva vara hård och uppfostra för att få bra barn (ok, vissa kanske har fått helt underbara snälla barn som gör precis enligt regelboken hela dagarna långa… Men jag antar att de flesta har en liten kamp med sina kids?).

Den här tanken slår mig så himla ofta och jag önskade verkligen att det var så här:

Tänk om att ju snällare man är mot sitt barn, desto snällare och duktigare blir barnet. ”Klart du får sova på soffan, eller vart du vill!” säger mamman till barnet och då svarar barnet ”Nej, men mamma, jag vill ju sova i min säng, nu går jag och lägger mig. Godnatt!” och så lägger sig barnet utan minsta knyst. Eller att mamman säger ”Ja men visst får du göra som du vill hela tiden!” och då säger barnet ”Nej, men mamma, jag vill ju göra som du säger åt mig att göra”.

Eller tänk om det var så att ju mer man skämde bort sitt barn, desto underbarare blir barnet. ”Här gumman får du ditt fjärde Hello Kitty-hus den här veckan” ”Tack mamma! Nu ska jag gå och leka med det och vara knäpptyst inne på mitt rum ett par timmar”.

Ärsch. Man kanske inte vill ha det så heller.

Men den här förmiddagen har vart en pärs. Tuva har styrt och ställt, eller rättare sagt velat styrt och ställt. Jag går ju inte riktigt med på att hon får göra som hon vill och då har hon blivit TOK arg. Planen var dessutom att det skulle bli en städ och tvätt förmiddag och då var det en arg Tuvis som INTE ville att mamman skulle göra nå annat än att behaga henne, så då blev det så klart gråt, grin, skrin och arga miner.

Nu ska hon sova, men det är nog någon som kommer grina sig till sömns verkar det som. Ja, det är ju inte ett hysteriskt gråtande utan mer sorten ”Buhuhu Mamma är dummast i hela världen och det är så synd om mig. Buhuhu”.

Pust!

Anledningen till förmiddagens humör är ju att hon har vart trött, hon vaknade vid 05.45 när Simon gick till jobbet och hon hade nog behövt lite mer sömn. Så jag hoppas att det är en gladare Tuvis som vaknar sen.

Men det är iallafall fredag idag, jag är ledig och ska bara städa badrummet innan hela huset är i topptrim så det är ju nice!

Nu: Kaffe och invänta att det blir tyst i Tuvas rum (nu läser hon visst böcker för hennes Pippi-docka).

So long!

One thought on “Varför kan man inte bara vara snäll?

  1. Hon är ju så ruskigt lik Julia när hon va liten =) Du kommer väl ihåg hur hon ville styra och ställa med oss hela tiden ……och sov inte en hel natt innan hon blev 5 år =)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *