Ska man åka på spök-safari så måste ju norrländska skogarna vara perfekt. Finns det nå bättre ställen i Sverige?
Dimman låg tät inne i skogen…
Här härjar spöken.
Man förstår att dimman ofta har en central roll i många skräckfilmer.
Vägen upp mot kvällens mål gick inte att köra med bil, på ett ställe var hela vägen bortsköljd.
Spökblommor på spökängen.
Fotat in genom fönstret på spökhuset. Vagnen åkte sakta fram och tillbaka, gungan vaggade stillsamt och lilla gunghästen bakom gungade stilla… Eller inte.
ETT SPÖKE!!!
ETT TILL SPÖKE!!! (Jag hörde idag att det här spöket kommer och hemsöker oss på onsdag natt och några dagar frammåt. Nice!)
Överst i en hög av bråte stod en gammal symaskin (hur kunde den komma överst? Stod den på taket?) och nålen tickade upp och ner, upp och ner, upp och ner… Eller inte.
Trots att det var dåligt med riktiga spöken så var det läskigt ändå. Jag var så fokuserade på spöken, så jag glömde helt bort att det kunde finnas riktiga vilda djur ute i skogarna fram tills dess att vi tagit oss till huset. Då blev jag istället för spöken livrädd för björnar, vargar och älgar (jag drömde en gång om en skit stor älg som slet en sabeltandad tiger i stycken och åt upp honom).
Och nog hade vi blivit uppätna om vi stannat ett tag till…
…av mygg.
Ciao!