Min stackars lilla bebis!

Under helgen så har Aslan lyckats dra sig på en urinvägsinfektion, så igår kväll bestod kvällen av väntan på drop-in hos veterinären. Men Aslan var duktig trots att det var både mer och mindre vilda hundar i väntrummet. Bilfärden var ju det värsta, ett evigt ylande! Tur att det inte var med än knappt 10 min dit…

När vi väl kom in till veterinären så fick jag beskriva symtomen, och han klämde och kände på Aslan så vi kunde utesluta att det skulle kunna vara någon urinsten eller något sånt jobbigt. (”Har ni med er urinprov?” frågade hon i kassan, men hur tusan tar man urinprov från en katt?!). Veterinären bestämde iallafall att Aslan skulle få antibiotika i 10 dagar och frågade om han skulle kunna äta tabletterna. ”Ehhh… Jag vet faktiskt inte… Det enda han äter är ju torrfoder, han gillar inget annat” svarade jag och då säger veterinären att ”Ja, han verkar ju lite bångstyrig och bestämd så det går nog faktiskt inte”. Hahahaha!

”Men då har jag en spruta som jag kan ge honom som räcker för 10 dagars antibiotika” säger han då. ”JA!!!” svarar jag. ;-)

Så Aslan vägdes (6.1 kg mjuk katt) fick två sprutor (en avsvällande också) och sen var vi klara för att betala. 550:- för undersökningen, 450:- för behandlingen och så -110:- i rabatt. Och så ska vi hålla honom under uppsikt när han kissar så att det kommer något, gör det inte det är det förmodligen stopp och då är det AKUT!

När vi kom hem så var det en mycket nöjd katt som var glad över att vara hemma igen och han verkade faktiskt bättre redan då! Förhoppningsvis så åkte vi in så tidigt att det inte hunnit bli så farligt. :-)

Tuva var så söt också, när jag berättade att jag skulle till doktorn med Aslan så ville hon följa med och ta hand om honom och blev jätte ledsen när hon inte fick, och det första hon skrek imorse till oss (eller njae, det andra egentligen, det första var ”Pappa, jag VILL GÅ UPP NU!!!” 15 min innan klockan ringde…) var ”Hur är det med Aslans rumpa nu då?”.

Sen måste jag ju säga tack till världens bästa ”Titt & Boman” som fick leka ambulans och support. De fixade bur, hämtade mig och Aslan, väntade med oss och Titt följde med in till veterinären som stöd. TACK, TACK, TACK! ♥ (Sen hade de med sig ett pussel och ett kinderägg till Tuva när de kom, så Tuva glömde snabbt bort att hon ville följa med.)

Hörs!

One thought on “Min stackars lilla bebis!

Lämna ett svar till Mamma Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *