Isak har börjat förstå att han blir lämnad på förskolan nu, imorse började han grina när vi kom in på gården och ville inte lämna famnen när vi kom in. Som grädde på moset var det inte någon av Isaks fröknar som öppnade heller…
Det där med att lämna sitt alla käraste illskrikandes till någon annan känns inte bra.
Lillpluttskrutt! Ursch så det värker i stackars mammahjärtat…
Jobbigt att jobba då, men jag VILL ju jobba…
Be personalen ringa, så vet du att det ledsna gått över! Gör det gör det!
Vi messar alla föräldrar vars barn är ledsna! Vissa varje dag i över ett år! Men föräldrarna tycker det är bra och att det går lättare att jobba sen!
För det gör det skulle det va;)
Aj då! Det kanske var en lite för snabb inskolning ändå.. Men det kommer ju attgå över! Jag tycker du kan be dem ringa, eller så ringer du själv och kollar läge.. Det brukar jag alltid säga att föräldrarna kan göra!