Isak 4 år!

19 oktober så fyllde min lillskrutt hela 4 år! Han väcktes på morgonen med sång (dock fick vi sjunga, och sjunga och sjunga och till slut skaka liv i grabben på morgonen. Sjukt otippat en födelsedagsmorgon, haha!). Men när han väl förstod vad som hände så vaknade han till, han har ju vart så taggad på sin födelsedag och att äntligen få bli 4 år precis som sina kompisar!

Eftersom Isak snöat in på poliser på senaste så blev det polis-tema på presenterna, polis-playmobil och två böcker med Halvan (polisbilen och polisbåten). Och han var så nöjd!

Sen blev det förskolan, och på kvällen vankades det kalas för släkten. Och som Isak var taggad på att det skulle komma gäster till hans kalas. Väldigt väldigt stort och väldigt väldigt viktigt! Så när folk äntligen började droppa in så blev den förväntansfulla killen otroligt glad (och blyg… Så klart. :-) ).

IMG_2282IMG_2314Min fina fyraåring!

På söndagen, dagen innan födelsedagen så hade vi kompiskalas samt att farmor, farfar och kusin Ellen kom och grattade. Och det var lika förväntansfullt som på själva födelsedagen. Otroligt taggad kille! Så kul att se. :-)

Isak valde att bara bjuda två kompisar från förskolan (resten ska han bjuda när han fyller 10 år säger han, haha!) och jag måste erkänna att det var rätt skönt… De åt racerkorv, lekte på Isaks rum, fikade, lekte på Isaks rum och sen avslutade vi med en skattjakt som Tuva ordnat (väldigt duktigt! Jag förväntade mig ett litet kaos, men den var riktigt bra!).

En rolig sak bara, Isak tyckte verkligen att han fyllde år då vi hade kalaset för kompisarna och kompisarna sa också ”Nu är du också fyra år Isak, precis som vi!” (så sött så att jag smällde av). Så när jag hämtade Isak på förskolan på födelsedagen och jag sa att vi skulle hem och ha kalas så sa han:

”Men, fyller jag fem år nu?” ♥

Fästmö & Fästman

1 maj 2015, när vi var på hotellrummet i Nice så gick Simon ner på knä och friade. ♥

IMG_9142.JPGFirar förlovning på stranden i Nice. ♥

Jag sa så klart ja, även om jag var väldigt chockad. Hade nog tänkt lite att vi skulle bli ett sånt par som inte gifter oss eller förlovar oss. Vi har ju liksom inte kommit till skott på 9,5 år och ändå skaffat villa och två barn tillsammans. :-)

Då hade Simon köpt en tillfällig ring åt mig, så skulle vi välja ringar tillsammans sen. Och det var ju inte det lättaste! Vad ville jag ha egentligen? Annars brukar jag inte fundera så mycket, det går ju alltid att ändra sig och byta ut. Men den här ringen kommer jag ju förhoppningsvis att ha hela livet. Efter mycket funderingar så landade det till slut i att vi valde de här ringarna:

IMG_6189.JPGInte så matchande, men sak samma! Vi är väldigt glada och fick ringar som vi trivs med båda två. ♥ Jag ville dock skriva in ”Fan vad nice” i ringarna, men det fick jag inte. Jag fick bara ta med Nice.  Haha!

Så nu börjar det pratas bröllop… Än så länge så har vi inte kommit så mycket längre i planerna än så. Vi vet typ hur vi skulle vilja ha det, men jag är också lite splittrad. Saker som var oviktiga förut har blivit väldigt viktiga nu efter att mamma dog. Så jag känner mig väldigt splittrad i hur jag känner att det ska bli, samt att jag så klart är väldigt ledsen över att mamma inte kommer att kunna vara med. Jag har liksom aldrig tänkt tanken att någon kanske inte ska kunna vara med vid viktiga händelser i mitt liv, man tar ju för givet att de ska finnas kvar.

Mamma saknas mig något så enormt just nu.

En jobbig morsdag

IMG_9701.JPGMamma, storasyster och jag på min dopdag. ♥

Idag blev det så otroligt påtagligt att mamma inte finns med oss längre. Och jag var som vanligt helt oförberedd. Mamma har ju alltid bjudit in till morsdagfika och eftersom vi är ett gäng kids så har det ju alltid blivit ett riktigt firande. En fin tradition tycker jag!

Idag så åkte Simon till USA väldigt tidigt på morgonen så så mycket firande av mamman här hemma blev det inte heller och då blir det fruktansvärt tomt. När det liksom inte blir någonting alls. Och vädret har ju vart riktigt kasst. Kallt, blåsigt och regn bitvis.

Trött har jag vart också. Sjukt trött. Tyvärr kan jag nog inte ens skylla på att jag var på 18-årsfest igår. För jag drack en öl och åkte hem vid 21. Haha! Den här partyprinsessan har lagt av sig totalt… ;-)

Men det är så otroligt svårt med sorgen efter mamma. Det känns inte alls som att hon är borta. Begravningar, urnsättningar och allt det där känns mer och mer som dåliga mardrömmar. Jag kan liksom inte förstå att JAG har en mamma som är död. MIN Mamma är DÖD. Det känns så fel!

Mest i livet så är det ju så otroligt mycket att göra och tänka på. Fullt ös, och jag hinner liksom inte ens med att tänka de tankarna som jag vill, och då hinner man ju inte fundera så mycket på hur ledsen man är för att mamma är borta. Visst, det ploppar upp, och vi pratar ju mycket om det, men inte så där på djupet. Och det tycker jag är skönt. Jag tycker om att ha ett liv som det händer mycket i, och jag känner stor tröst i att livet rullar på! Vi har så många projekt i huset på gång också, i fredags valde vi golv och snart är det dags att beställa nya köket och riva det gamla… Och sen kommer det rulla på med allt annat. Och så förlovning, planer kring bröllop, allt med barnen, träningen, trädgården, jobb, att hinna med annat kul och ja… Mitt liv just nu.

Men sen kommer såna här dagar, när man liksom knockas och bara blir så trött och orkeslös.

Men så måste man ju tillåta sig att få bli så också. Imorgon kör en ny vecka igång igen! Och det är ju inte direkt så att jag vart helt sysslolös idag, jag har fixat i trädgården, Tuva har vart på fotboll, hängt en sväng hos Britt och en hos Pappa, storstädat och tvättat 17 maskiner tvätt.

Ärsch snurrigt inlägg. Egentligen ville jag bara säga att jag saknar min mamma så. ♥

IMG_9706.JPGSyréner och Förgätmigej i morsdagsbukett som fick trängas med ett helt gäng till morsdagsblommor. Hon är oerhört älskad vår mamma. ♥

Too Hot to Handle Hobo Bag – Tropical peach

Alltså. Jag har hittat min drömväska. Var snudd på att klicka hem den, när jag såg att den var på rea hos Shopbop, men ekonomin tillåter inte riktigt såna här utsvävningar just nu…

tropical-peach-marc-by-marc-jacobs-too-hot-to-handle-hobo-bag-screenMarc by Marc Jacobs – Too Hot to Handle Hobo Bag i färgen Tropical Peach.

I love it! Speciellt eftersom det är silverdetaljer istället för guld. Den måste bli min! Min andra Marc by Marc Jacobs som jag fick av Simon har hållit otroligt bra, bortsett att jag lyckats skita ner den lite inuti så syns det inte att den är så välanvänd den faktiskt är. Jag har den snudd på dagligen, men ibland är den lite för liten och då skulle den ovan vara optimal som ersättare.

♥♥♥

Jag tänkte, att eftersom den här våren har vart lite väl jobbigt så borde jag väl kunna unna mig en liten tröst? ;-)

 

Nice!

I torsdags så åkte Simon och lämnade barnen hos deras farmor och farfar i dalarna, och jag började packa. För klockan 17.20 lyfte planet mot Nice! Simon överraskade mig med att boka resan i vintras, men sen fick vi flytta fram den en gång eftersom jag inte kände för att åka precis när mamma hade dött. Men nu så kändes det mycket bättre! Så skönt att få komma iväg och tänka på något annat för en stund.

Och kul att få spendera qualitytime med Simon!

Här kommer en liten (läs stor) bildbomb. Enjoy. ;-)

IMG_9114.JPGVi flög in mot Nice över Alperna (gissar jag på?) så häftigt! Flyplatsen i Nice var också sjukt häftig. Den låg ute på en udde, och landingsbanan gick liksom från vattenkanten till den andra vattenkanten. Trodde ett tag att vi skulle landa i havet. ;-)

IMG_9163.JPGFörsta dagen så var det lite dåligt väder, men det var vi förbedda på.

IMG_9167.JPG IMG_9176.JPG IMG_9165.JPG IMG_9168.JPG IMG_9171.JPGFörsta målet för dagen var att hitta gamla stan och en blomster marknad som fanns där. Så mysigt och fint! Dock kändes det lite ironiskt då jag åkte för att tänka på annat än mamma, och så var hela Nice översållat med liljekonvaljer. Mamma ÄLSKADE liljekonvaljer. Det visade sig att 1 maj är liljakonvaljensdag i Frankrike, och man ska ge varandra liljekonvaljer. Så det såldes liljekonvaljer precis överallt. I vartenda litet hörn av Nice, och alla bar runt på blomman med. När vi kom upp på hotellrummet så låg den även en liljekonvalj där. Så jag tänkte att det måste vara mammas sätt att säga att hon är med mig, och så köpte jag två plantor som jag smugglade hem (googlade dock först för att se om man fick göra så, och det fick man.)

IMG_9193.JPG IMG_9189.JPG IMG_9186.JPGEfter blomstermarknaden så hängde vi runt i gamla stan och åt god glass (tydligen ett känt ställe, som gjort sin egna glass sen urminnestider. Typ. ;-) ), konstaterade att affärerna i Nice är stängda på 1:a maj och satte oss för att äta lunch och planera om eftermiddagen som inte kunde bli en shoppingeftermiddag som planerat.

IMG_9228.JPG IMG_9222.JPG IMG_9242.JPG IMG_5540.JPG IMG_5536.JPGVi bestämde oss för att gå upp på ett berg som ligger mellan gamla stan och hamnen, men gryyyyyyym utsikt. Super mysigt! Sen köpte vi med oss snacks och öl med oss på vägen hem till hotellet. På kvällen blev det middag på ett jätte mysigt ställe i gamla stan. Det kryllade av mysiga ställen där. :-)

IMG_9270.JPG IMG_9142.JPG IMG_9274.JPG IMG_9281.JPGDag 2 så blev det äntligen shopping och ännu mera häng i mysiga gamla stan. På vägen hem så hittade vi en mysig uteservering på stranden precis vid havet. Så då spenderade vi ett antal timmar där, och brände sönder oss totalt. Vi glömde visst bort att huden inte har sett sol på ett tag.. ;-) Havet var kallt och sten stranden var fin, men gjorde sjukt ont i fötterna att gå på. Så det var inte direkt så att man ångrar att man glömde bikinin. Haha!

IMG_9299.JPG IMG_9308.JPGUtsikt från vårt hotellrum! Sämre länge kan man ju ha. Och bättre framsida kan jag ju hotellet som visst var under renovering ha. Haha! På kvällen dag 2 så blev det ännu en mysig middag i gamla stan, och sen ringde klockan 04.45 för att vi skulle hinna med flyget hem igen.

2 intensiva men mysiga dagar blev det!

Och en liten nyhet, men den kräver ett eget inlägg tycker jag nog. :-) Ni som följer mig på instagram och facebook vet ju redan.

Kram. ♥

 

 

7 år! SJU ÅR!

Kan inte fatta att min stora lilla tjej fyllt hela sju år!

Igår blev det självklart sång och paket på morgonen och sen kom Uppsala-sidan av släkten och firade på kvällen.

IMG_9029.JPGSpexig nybliven 7 -åring i en klänning som jag stickat och som blev klar samma dag.

IMG_9079.JPGSpexig var det ja. Hon är tacksam att fota den här tjejen. :-)

IMG_5500.JPG

IMG_9078.JPGFödelsedagscupcaksen matchade klänningen fint. Jag är sjukt nöjd med utseendet, och födelsedagsbarnet med, men vi kände att vi behöver jobba lite på smaken… Haha!

IMG_9018.JPGEgna maränger blev det också. Roliga att göra och barnen älskar dem. Jag älskar att spritsa ut dem, trots att det alltid börjar med snygga fina maränger och slutar misslyckade urspårade former. Försökte mig på en massa 7-or, men skulle nog hållt mig till de runda och hjärtanen.

IMG_9012.JPGEn treåring och en sjuåring och båda är MINA! Tänk va? :-)

På kvällen så ropade Tuva på mig och sa ”Tack mamma för en jätte bra födelsedag, jag är så glad för den!”.

Det är faktiskt sant! Även fast det låter för bra för att vara sant, med tanke på att de flesta som har barn nog vet att barn inte är så där överdrivet tacksamma för det de får. ;-) Så ni kan ju förstå nöjdhetskänslan som landade i min kropp där på kvällskvisten. Älskade unge. ♥

Nackdelar och fördelar

En sak som både är en nackdel och en fördel är att mamma var så aktiv i sociala medier och på bloggen. 

Nackdel att man påminns om att mamma är borta väldigt ofta. Bara man loggar in på Facebook.

Fördel att hon ändå finns kvar på någotvis och när man känner för att grotta ner sig så finns det minnen väldigt lättåtkomligt.

Bara som idag när jag loggade in på bloggen på första gången på länge, vem hade skrivit en av de senaste kommentarerna? Jo, mamma så klart.

 
Och hjärtat brister ännu en gång. Jag hade ju inte ens sett kommentaren… 

Kram. 

Inlägg man inte vill skriva

I mars så hade jag planer att komma igång med bloggen igen, marsmånad började nämligen hur bra som helst då jag och pappa var upp och åkte halvvasan tillsammans, och så hejade jag från sidan dagen innan då pappa åkte öppetspår (ja, han åkte öppetspår på måndagen och halvvasan med mig på tisdagen. GALNING! Haha!).

IMG_5023.JPGSnygga som få efter att ha gått i mål efter halvvasan. Haha! :-)

Vi hade det riktigt mysigt! Första natten bodde vi på en skola, och andra natten hos ett urgulligt par i Nusnäs och blev behandlade som kungar. De var även de enda som jag misstänker följde oss i spåret, för direkt när vi hade gått i mål (vi fick precis samma tid, trots en liten spurtstrid. Haha!) så fick vi ett sms av dem. Gulligt!

Men sen då. Slutet på mars.

23 mars kl. 20.50 så dog min mamma. Så otroligt ofattbart och sorgen är TUNG. Nog för att hon vart sjuk i 3,5 år, men att det skulle gå så här snabbt och att läget skulle ändras så drastiskt på bara ett par timmar hade ingen kunnat förutse. Vi trodde att hon skulle vara med många år till! Som tur var så hann vi upp till akuten och fick vara med henne när hon tog sina sista andetag. ♥

16 april så begravdes hon. Och att komma in i kyrkan och se kistan och hur fint det var kändes som att någon sparkade värsta karatesparken både i ansiktet och magen samtidigt. Men begravningen blev fin, och när hon som sjöng, sjöng ”Om” med Niklas Strömstedt så sken solen upp hela kyrkan och det kändes verkligen som att mamma var med oss. Och det kändes skönt att ha det gjort. Jag hade bävat mig för så mycket innan, och när man hade gjort det och insåg att det blev bra och att jag inte missat något så kunde man andas ut.

IMG_5164.JPG Älskade mamma, så ofattbart att du inte längre finns bland oss. ♥

Nu vet jag inte riktigt vad jag ska skriva mer, men jag hoppas att det här var ett startskott till att börja blogga igen och att det inte dröjer lika länge tills vi hörs igen.

Kramar på er!

Plötsligt händer det!

Isak vaknade på helt rätt sida imorse och allt gick riktigt bra på morgonen. I vanliga fall så brukar han inte vilja åka, och definitivt inte ha på sig skalbyxor (just skalbyxorna är tydligen hemska). Men idag gick det bra! Vi pratade och han var på riktigt bra humör. När vi kom till förskolan så ville han gå in på förskolan och jag slapp jaga en unge som försöker smita kors och tvärs över hela parkeringen.

Väl inne på avdelningen så fick jag en kram och en puss, och sen tvingade han ut mig genom dörren och stängde. I vanliga fall så får jag tvinga ner honom i någon frökens knä under protester, och gå därifrån med ont i hjärtat. Så jag är i chock! Trodde absolut inte att det skulle svänga så där hux flux. Tjoho!

Sen har jag ju läst massor om det här med hur dåligt det är med små barn som går på förskolan och vars hela integritet blir förstörd av att de ”tvingas” tas hand om vuxna de kanske inte skulle ha förtroende för i vanliga fall. De blir apatiska och saknar egen vilja och kan öppna sig för vem som helst, och visst, kanske har Isak till slut också blivit förstörd, men SATAN vad skönt det känns att lämna så som det var idag!

IMG_6664.JPGMina godingar! Den äldsta som var ett dagisbarn från dag 1 och alltid ÄLSKAT dagis. Och den lilla som helt utan problem gärna skulle vara hemma och mysa med mamman hela dagarna om han fick.

Sissi

I onsdags fyllde mamma 53 år och i present av oss kids så fick hon en liten Chihuahua vid namn Sissi. Det tyckte vi att hon var värd eftersom hon haft lite jobbigt år med allt cancer-skit. ♥

_MG_8425 _MG_8431

”Men åh, dryga unge! Vad gör du i vägen när hon ska fota mig?”_MG_8432Sissi är SÅÅÅÅ söt! Jag är ingen hundmänniska, men jag började ju nästan fundera på att skaffa en egen efter att ha fått gosa med sötnosen. 1,5 kg kaxig liten hund. Haha!

(Självklart var mamma med på presenten och hade önskat sig en innan vi planerade, hon fick ju dessutom hunden redan för några veckor sen. :-) )